Nu sticker vi!
Vi begav oss ut pa stan o trivdes riktigt bra med tillvaron. Kandes som man kunde slappna av o njuta ordentligt nu nar man visste att man snart inte kommer vara har mer. Vi kopte lite cd-skivor med forhoppningsvis bra kamerunsk hiphop och rnb, o kopte pa oss lite resehalstabletter infor hemfarden. Tyvarr var det som vanligt vissa som forsokte gora livet lite surare for oss, men vi bemotte det med talamod och lat oss inte tryckas ner.
Det enda som liksom dodade dagen lite var besoket till familjen Leonies hus. Vi va namligen tvungna att aka dit for att fa vara grejer som vi bestallt av deras sommerska. Sa fort vi kom in genom dorrarna kande vi hur den negativa stamningen slog mot oss. Leonies svagerska, som vi inte hade trevliga minnen av va namligen dar och spred sin hemska sfar av bitchigness kring sig. Knappt ett hej, inte nan fragade hur vi haft det, hur vi madde, hur det ska bli att aka hem, you name it and they didn’t say it! De fortsatte bara stirra pa sin dokussapa o sag allmant irriterade ut. Vi fragade lite o fick lite korta svar, fick vara klader o ville bara ta oss darifran.
Tyvarr va vi tvungna att stanna langre an onskat for vi hade inte jamna pengar for kladerna utan va tvungna att vanta pa att sommerskan sprang o vaxlade. Da borjade de fraga hur manga natter vi egentligen bott dar o om att vi faktiskt bara betalat for en vecka sa att vi minsanna var skyldiga dem pengar. Alltsa, det holl pa att brista totalt! Hojden av otrevlighet och smaaktighet personiferad har jag aldrig upplevt forut! For det forsta betalade vi dubbelt sa mycket som de andra studenterna gjort, och alltsa dubbelt sa mycket som Leonie lovat pa forhand. Sen att vi bodde kvar tva natter langre an planerat berodde inte pa att vi sjalva ville det utan pa att jag fick malaria. Under dessa dagar samt nagra dagar innan at jag inget av deras mat, sa de kan glomma att de ska ha mer pengar! Vi sa att vi isf skulle gora upp det med Leonie nar vi kommer till Sverige o tog oss sedan darifran.
Jag ar bara sa sjukt less pa att kanna att alla vill lura oss hela tiden, o nar da tom de som ska raknas som vara vanner beter sig pa ett sa fruktansvart otrevligt satt blir man bara less! Om det ar sa hemskt att ha folk dar, varfor tar de da emot folk o lockar dit massa studenter?
Efter en valbehovd riktigt god pizza sitter vi nu pa internetcafet med vara vaskor fardigpackade o tanker stanna har tills avfard. Vi har lyckats prata med den chauffor som korde oss till Kribi o avtalat att han ska hamta oss har kl 19 for att skjutsa oss till flygplatsen. Sa vi hoppas han kommer for det kanns tryggare an taxi.
Det har kommer kannas som en bra erfarenhet och en spannande upplevelse men det har verkligen varit en kanslomassigt blandad upplevelse och jag vet inte om jag ar sa sugen pa att gora nagot liknande inom den narmsta tiden. Jag har aldrig under dessa veckor velat aka harifran, men jag har ofta tankt att “det kommer bli skont nar det har ar over och jag kan se tillbaka pa det”.
De mest anvanda uttrycken har varit:
« det maste val anda…… Nej, det maste det faktiskt inte, vi ar i Afrika »
« But why ? »
“ Ingenting forvanar langre…”
“ You’ve got malaria”
Nu gott folk annalkas en timmes internet och sedan crepes! Ses snart hemma i Sverige. Fast ingen av oss vagar annu lita pa att vi faktiskt kommer komma harifran for vi ar trots allt i Afrika och alla flygbolag, oavsett hur bra det ar, kan misslyckas med att gora sitt jobb i detta land ! Men om allt gar enligt planen ar det har sista inlagget fran Kamerunsk mark !
Ma sa gott!
Kram o hej!
Mer bilder...

Vara paddelman pa floden i Lobo

Vi ar verkligen mitt i djungeln o jag ar skitskraj! Men ganska coolt... Undrar bara vilka sjukdomar vi fick har...

Sista kvallen i Kribi pavag strandvagen till en annan restaurang. Kolla sa mycket klader vi har pa oss nu efter malariasmittan!

Kribi by night. Ganska tjusig utsikt fran restaurangen vi satt pa va?

Tillbaka i Yaounde. Sahar koper man skor har...

O har ar en stolt moster Malin med nyinkopta skor till Erika. De va sa sjukt sota sa jag kunde inte lata bli...gjorde val inget va Hanne? ;)

O har koper man kyckling...dock inte vi! Men visst glanser den harligt i solen i den 30-gradiga varmen?

En lagom trott frukthandlare. De flesta ville ha betalt om vi skulle fota deras marknadsstand, men den har mannen stallde gladeligen upp.

Jag hugger in pa den svullmaltid bestaende av fett, salt o socker och vin som vi unnade oss igar. Det smakade det!

Och sen fick vi sova i den har sangen med det fantastiskt broderade myggnatet som redan fanns uppsatt. Annu en sak som ska bli skont att slippa hemma i Sverige!

Den har bilden far avsluta det har inlagget. Linnea star pa var balkong och blickar ut over Yaounde!
Nu ska vi ga hem for kvallen. Lite otackt nu nar det blivit morkt, men vi har bara ca 300m sa det ska vi nog klara av! Far se om vi maste fordriva nagra timmar imorn vid internet, isf kommer kanske annu fler bilder.
Annars, so long sa hors vi fran Sverige!
Kram o hej sa lange!
Imorrn sticker vi!
Efter att vi skrivit vara inlagg igar tog vi oss till ett narliggande hotell som ocksa fanns med i Lonely planet. Har I Yaounde kanns det lite tryggare att bo pa ett rekommenderat stalle som har mur, vakt, galler och inga rum pa bottenvaningen. Det visade sig vara ett jattemysigt familjeagt stalle o vi fick den dyraste o finaste sviten till ett pris som annars motsvarade de billiga rumen. Marks att det ar lagsasong har! Sa vi har ett gigantiskt rum pa typ 4;e vaningen med tva balkonger, tva skona soffor, tv o badkar med varmvatten! Forsta duschen I varmvatten med en strale pa mer an tre droppar I minuten, gissa om det va skont! Vi kande att vi verkligen fortjanade detta efter allt vi varit med om nu.
Vi firade att vi overlevt dagen med att kopa massa ost och kex, vin, frukt, chips och ostbagar o sen satt vi o svullade hela kvallen! I Kribi kunde man liksom inte ata nar man ville o inte heller handla for det fanns liksom ingenstans att handla... Sa va sa grymt skont att kunna ata oss riktigt matta pa fett, salt o socker!
Idag har vi haft en riktigt skon dag. Tog oss runt i Yaounde som de varldsvana kamerunier vi borjar bli o kikade pa de platser o marknader som vi kande att vi inte hunnit med forra gangen. Vi insag ganska snabbt att vi blir mycket mer lamnade i fred nu. Antagligen pa den attityd och avvisande, dryga min vi lart oss att man maste lagga sig till me. Vi utstralar "oavsett vad du sager sa kommer vi anda inte vara intresserade" o kryssar oss snyggt fram mellan utstrackta armar. Dessutom tror jag vara brunbranda mestizokroppar far dem att inse att vi borjar ha varit har ett tag nu.
Imorn ska vi fortsatta ungefar som idag o ska borja ta oss till flygplatsen vid 19-tiden for att komma I mycket god tid till flyget som ska ga 22.40. Har varit en grym upplevelse, men som sagt; det kanns helt ratt att aka hem nu!
Nu ska jag ladda upp bilder sa ni far lite att gotta er i!
Hello Kribi! Precis nedanfor vart hotell en vanlig dag...
Grymt imponerad over att de kan bara sa mycket pa huvudet. En helt vanlig strandforsaljare.
Forsta badet. Ratt coolt att typ Brasilien ar narmsta anhalt...
Kokosnot - bland det godaste att leva pa! Fick var egna privata kokosman som forsedde oss med kokosnotter for 4 kr styck nar helst vi ville.
Linnea, Jean-Baptiste o Christian pavag mot en dag fylld av aventyr. Malet - vattenfall och pygmeby i Lobo.
Framme vid malet. Tyvarr sag de gigantiska vattenfallen mer ut som sma forsar...men vackert var det!
Maste ladda upp nu innan tiden gar ut men lagger upp mer om en liten stund nar jag loggar in med nya pengar...
Yaounde igen
Eftersom vi inte kunnat ata nagon frukost da vi akte innan hotellet oppnade o det inte gick att handla nagon mat I Kribi var vi mattligt skakiga, trotta o med ett humor som inte talde mycket er nar vi kom fram till Yaounde. Att da motas av en hop manniskor som forsoker lura oss pa massa pengar o en totalt inkompetent taxichauffor som menade att det igenbommade hotel Panaden som han korde oss till visst var det hotel Sibowa som vi ville till. Humoret tog totalt slut o tillsist hoppade vi ut o gick hit till internetcafet. Hotell far bli nasta projekt…
Sista dagarna I Kribi var skona men lite langsamma. Igar kvall traffade vi de volontarlakarstudenter som vi sett pa det spanska sjukhus vi besokt med min malaria. De at pa samma restaurang som vi o kom fram o fragade hur det va med mig, o sen satt vi o snackade hela kvallen. Kul att fa hora fran studenter som faktiskt var lite som vi hur det var att vara har en langre tid. Eftersom de var killar kunde vi aven vara ute lite langre tid eftersom de sen lovade att folja oss till hotellet. Tror bade Linnea o jag tyckte det var grymt skont att fa ventilera oss till nagra andra an varandra.
Nu ser jag otroligt mycket fram emot att komma ham. Har fatt nog o vill liksom inte va har langre. Kroppen haller pa att bryta ihop o Linnea har fatt nat konstigt eksem som vi funderar pa om det ar skabb eller svinkoppor… Helt enkelt, vi ar less! Jag har dessutom glomt bort hur man gor nar man sover. Vet inte om det ar pga medicinen eller vad men jag kan helt enkelt inte somna in oavsett hur trott jag ar utan ligger klarvaken till frammat fyratiden o sen sover jag oroligt I typ tre timmar. Funkar uppenbarligen ett tag men kanns som att det kan brista snart.
Vi kommer nog sitta mycket pa det har stallet nu I dagarna innan vi aker hem, for just nu behover vi det lugn som finns har. Sa imorn forsoker jag ladda upp lite bilder sa ni far se I vilket paradis vi trots allt varit!
Kram, kram sa ses vi snart i Sverige!
Lata dagar
Dagarna i Kribi: Ga upp vid 7 (gar inte att sova langre) o ata frukost bestaende av baguette, marmalad, the o papaya. Eftersom vi nu ar de enda gasterna pa hotellet vet de hur vi vill ha allt o vi far all uppmarsksamhet. Sen beroende pa om det ar en dag med regn eller en dag med sol i zenit, ar namligen ungefar varannan dag nu, sa blire strandpromenad, dricka o ata lite kokosnot, sola, bada, eventuellt ga till en marknad o daremellan ata. Vi har insett att vi ar o kommer forbli konstiga i Kameruniernas ogon, for vi gor liksom allt pa fel tider. Alla maltider ater vi pa helt fel tider, o ibland ater vi dem ocksa pa fel satt. Men alla har i Kribi verkar veta om att vi finns har, for ryktet gar om de gifta vita madamsen har vi forstatt. Jag ar evigt tacksam for tipset om att ha ring, for de kollar verkligen efter den.
Igar insag vi att vi har det ratt bra nar vi lag i varsin solstol under skuggan av ett afrikanskt trad o tog tag i lasandet av lite litteratur infor uppsatsskrivandet. Om man jamfor det med att sitta i lararhuset o traggla med artiklar sa gar det inte att klaga pa nanting!
Har om dagen forsokte vi oss pa att sammanfatta var afrikavistelse med tre ord, vilket inte var sa latt. Vi enades dock om orden Annorlunda, Obehagligt och Upplevelserikt. Det kanske later lite halvpositivt, men det ar liksom sa kanslan ar har. Jag angrar absolut inte att jag akte, o det ar en grym upplevelse som kanns kul att ha gjort, men jag vet inte om jag ar sa sugen att gora det igen. Kanns lite som att uttrycket "been there, done that" kanns passande. Daremot ar det en erfarenhet som jag tror att manga skulle ma bra av, for man lar sig verkligen att uppskatta det vi man har dar hemma. Samtidigt tror jag manga i vastvarlden skulle kunna lara sig otroligt mycket av folket har om man bara inser att det ar helt annorlunda o tar det for vad det ar.
En sak som inte alls stamde in pa mina forvantningar ar folket. Jag tror jag hade tankt mig att folk skulle va varmare o liksom mer livfulla o glada har. Man hor sa ofta att vi svenskar ar sa inatvanda o jag hade nog tankt mig lite motsatsen har, att folk skulle dansa o sjunga mer o att det skulle va musik, liv o rorelse overallt. Men riktigt sa ar det tyvarr inte. Folket ar valdigt artigt har pa vissa satt, men det kanns liksom lite paklistrat, o for var del vacks det ofta fler obehagskanslor an glada kanslor vid kontakt med folket.
Igar at vi pa en annan hotellrestaurang dar vi hade sett att det fanns andra vita turister. Det ar hemskt, men det kanns sa skont att se folk som tanker lite likadant som en sjalv o som upplever samma saker o som vi dessutom mycket lattare kan prata med. Dar hittade vi iaf tre spanska backpackers som vi borjade snacka lite me. Far se om vi hittar dem idag sa vi kanske kan hanga pa dem ikvall pa nanting, for det ganget inneholl en kille vilket ar ett maste om vi ska gora nanting kvallstid.
De senaste kvallarna har vi faktiskt vagat oss ut en del anda, vilket har kants mycket skont. Det kanns lite halvspannande hela tiden, o annu mer spannande blir det nar strommen gar sadar var 20:e minut o det verkligen blir helt kolsvart overallt. Pannlampan som jag har med borde vara var basta van om det inte var sa att vi aldrig har med den nar vi verkligen behover den!
Nu ska vi ga en svang pa en marknad har i narheten o se om vi hittar na kul o sen blire mer lazy times pa playan. Pa mandag ska vi ta bussen tillbaka till Yaounde sa da ar det drygt 3 timmars dodsangest bigtime som galler igen. Dar ska vi forsoka traffa Marthe som hjalpte oss med studien o ge henne en barnens bibel pa franska som vi kopt som hon ska kunna anvanda i sondagsskolan, ossa tankte vi forsla for Mary att ta med sig nagra vanner och oss ut en kvall. Far val se om hon nappar pa det.
Pa onsdag kvall gar flyget o typ 16.30 pa torsdag landar jag i Lulea. Kanns faktiskt grymt skont o komma hem nu. O det kanns som att det inte ar mycket i min kropp som star ratt till nu, sa ett besok pa sunderbyns sjukhus blir nog fredagens projekt. Vet inte langre vad nanting beror pa eftersom jag bade har malaria o ater medicin mot det, men magen har nu varit kass i 2 veckor, huvet snurrar o aptiten ar noll. Men som sagt, jag overlever nog de dagar som ar kvar!
Nasta uppdatering blir fran Yaounde dar det gar lite snabbare o da kanske det aven kommer lite bilder harifran Kribi sa ni forstar var vi har gottat oss!
Kram, kram o hej!
You can marry me...
Sen sist... Jag har malaria o behandlar nu for fullt med en tablett var 8:e timme. Tabletten smakar fruktansvart illa, (har inte forstatt forut hur bra de tabletter man far i sverige ar nar det galler att dolja smaken av preparatet) men annars kanns inte malaria som nagon hemskare sjukdom an nagot annat jag haft.
Annars ar det helt otroligt har i Kribi! Solen i zenit i princip hela dagarna, milslanga helt tomma strander, boljande hav med sadar perfekt roliga surfa-pa-magen-vagor. Sa livet leker o vi tanker ofta pa er dar hemma i med uppsatsskrivarangest, haha!
Igar va vi pa en fantastisk utflykt tillsammans med en fransk bratkille vid namn Jean Baptiste de la Tour, det ni! Tack vare att vi hittade honom vagade vi ta oss ivag med en kamerunsk guide. Kl 9 pa morgonen borjade vi den 8km langa vandringen som skulle ta oss till afrikas enda vattenfall som faller rakt ut i havet. Va en otroligt vacker vandring pa tomma paradisstrander o det blev inte samre nar vi nadde malet. Vattenfall, battur pa floden mitt i regnskogen, ett obehagligt besok i en pygmeby o kraftlunch pa stranden. Sen knallade vi de 8km tillbaka o vi borjade mer o mer smalta in i resten aav befolkningens hudfarg.
Eftersom jag knappt har atit nanting pa en vecka ar mina resurser annu mer knappa an vanligt o jag var darfor helt slut pa kvallen. Att jag dessutom har malaria lar ju inte hjalpa sa jag lag dackad me feber resten av kvallen. Som tur va kunde linnea ga ut o ata me var nuvunne franske van sa hon slapp traka med mig.
Blir nog inga fler uppdateringar forran vi ar tillbaka i Yaounde pa mandag, men vet att jag har det bra har. Borjar dock tyvarr bygga upp ett slags manshat har...men jag tror det finns goda forhoppningar om att det gar over nar jag kommer till Sverige igen!
Ta hand om er, det gor jag!
Kram fran mestizon Malin
Att ha eller inte ha malaria, det ar fragan...
Hade skrivit ett jattelangt, komiskt o extremt valdetaljerat inlagg som aterigen forsvann, sa nu ar jag sjukt less o orkar inte gora om!
Kortfattat de senaste dagarna: Igar fick jag malaria. Eller diagnosen malaria. Varken jag, Linnea, de svenska lakarna eller sos international tror pa det o vi har forgaves letat efter en europeisk lakare som kan dementera detta. Sjuk dag igar, men den slutade med att vi genom en helvetesfard i bil tog oss till Kribi, kustens paradis. Har ar vi nu pa detta extremt langsamma internetcafe o mar faktiskt riktigt bra efter omstandigheterna. Vi har lapat lite sol o blivit badade av stora vagor o vi latsas leva ett malariafritt liv tills vidare. Pa mandag ska vi ga till en spansk lakare (iaf battre for mig an fransk) o forhoppningsvis fa beskedet att jag ocksa ar frisk pa riktigt. Att vi maste gora det trots att jag nu mar ganska bra ar for att sos int haller stenkoll pa oss o ar mycket oroade. Skulle jag ha malaria o de inte anser mig kunna fa bra vard har kommer vi bli flugna till sydafrika, sa da far vi se det landet ocksa!
Konstiga saker under dagen igar:
- Den "dubbade-dokusapa-rosten" med vilken lakaren berattade att jag hade malaria. Vantade pa att en kamera skulle vridas mot mig for att filma min reaktion.
- Att sjukskoterskan som skulle sticka mig i armen fragade mig hur hon skulle anvanda nalen o de grejer hon valt ut ur mitt akutkit. Snacka om att jag kande mig saker sen...
-Att jag under hela sjukhusvistelsen tvingades lyssna till en gallskrikande kvinna som fodde barn
- Att det star att jag har malaria pa ett papper men troligtvis inte har det
- Att toaletten pa sjukhuset var det ackligaste jag sett i hezla mitt liv, o ja menar, det va anda ett sjukhus!
- Att ha angest for hiv, malaria o dodsolycka i bil under en o samma dag.
- Att var chauffor lyckades trycka i sig 15 bananer under var 3,5h resa till Kribi. Jag ar imponerad!
- Att jag ar en fungerande manniska trots att jag inte atit mer an 20 riskorn o 2 skivor vitt brod pa snart 3 dagar. Det ni dietistkompisar!
Over and out, nu ska vi ut i den 30-gradiga varmen med vattnig luft o njuta av de tva dagar vi garanterat har kvar som malariafria! Planerar annars att stanna har typ resten av tiden, for har kan man trivas!
Puss o kram pa er!
Sista dagen for nu i Yaounde
Gick upp tidigt imorse (som vanligt) o akte till national institute of statistics for att kopa lite bocker som vi behover till uppsatsen. Efter det akte vi med blandade forvantningar till stadens zoo. Sahar I andra lander vet man aldrig om det kommer bli en trevlig upplevelse eller en hjartskarande tardrypande sadan. Vi trodde anda pa det forsta eftersom det var en park med djur som raddas undan tjuvskyttar o skogsskovling, o det blev faktiskt en trevlig upplevelse. Lejon, krokodiler o massa olika sorters apor. Det mest spannande var att aporna verkade komma o ga lite hur som halst mellan burarna o det fria utanfor o det var med skrackblandad fortjusning som vi insag att de stora babianerna faktiskt var pa samma sida av stangslet som vi… Men allt val, o fick manga kort som kanske kommer upp har senare!
Snart ska vi hem o ata lunch o sen tankte vi forsoka ta oss till den narmsta marknaden o kolla runt lite for att ha sett sa mycket som mojligt innan vi drar till Kribi imorn. Kommer nog bli en spannande resa imorn med tanke pa hur de bussar vi sett har ser ut… Men ser verkligen frame mot att fa se det afrikanska landskapet pa vag ut mot kusten. Vi ska forsoka boka ett hotel for att ha nagonstans att bo de forsta natterna iaf, sen far vi se hur vi gor. Raknar med att hitta bra internetcafen dar ocksa sa jag kan fortsatta uppdatera er pa mina aventyr!
A demain mes amis!
Bonjour les blanches!
Titeln for det har inlagget kommer fran vart nya smeknamn « vitingar » vilket alla ropar efter oss nar vi ar ute o gar. Nu forstar man hur kul de thar varit for den svarta befolkningen att bli kallad efter sin hudfarg.
Efter tva dagar pa ett av stans sjukhus ar vi nu klara med studien!!! 104 enkater med vikt o langd ar insamlade o bland dem ar det ca 12st som kommer bli bortfall. Kanns grymt skont att det gatt sa bra, o nu ser vi fram emot lite semester innan vi ska ta itu me bearbetningen.
Nu kommer antligen lite kort sa ni far en lite batter uppfattning om hur vi har det.


Huset vi bor i. Tro mig, det ser mycket mer fansy ut pa bilderna an det gor i verkligeheten...vet inte hur det kunde bli sa fint !
Toalett o dusch... Trycket I duschen ar val ungefar 4 droppar I halvtimmen, sa haret tvattas I hink o I ovrigt ar jag mest skitig!
Valkomnande glasskarvor ovanpa den mur som omringar huset for att slippa ovalkomna gaster. Om dessa anda skulle ta sig in mots de av vakt med machete o slangbella. Vi fick har om kvallen hora hur det gar till har i landet o jag kan ju sammanfatta det med att var vakt inte ar frammande for att anvanda sin machete utan har skurit knana av inkraktare... Det ar verkligen sjukt annorlunda har !
For att halla de till storleken lite mindre ovalkomna gasterna borta har vi en mycket speciell huskatt. Katten har vaxt upp med o ar basta van med tva honor, sa den verkar vara lite artforvirrad o jamar inte utan later precis som sina kacklande vanner.

En malitid bestaende av kyckling, matbanan o jordnotssas lagad av var housekeeper papa Silas. Han ar grymt sot o gor allt for att vi ska ha det sa bra som mojligt. Kanns bara sa sjukt att ha nan som "jobbar" for en. Har om dagen behovde jag tex en nal for att laga vaskan, sa jag fragade Mary om en. Hon hade ingen o jag tankte att jag far losa det sen, men fem min senare kommer papa Silas springande med en som hand a varit o kopt antagligen pa order av Mary. Sjukt smidigt men sjukt ovant o de tar nastan sa man skams lite.

Mary o Linnea vid en utsiksplats over Yaounde.

En vanlig taxiresa.

Lite vyer ur en taxi.

Pavag till Marthes hemby for att intervjua kvinnor.

Jag I matartagen. Visst ser det vetenskapligt rakt ut?

Var 9-ariga tolk.

Sondagsskola

Jag, Marthe o hennes sondotter Dana I en taxi. Sjukt sot liten tjej!
Igar va vi med Mary o hennes kompis pa en marknad o handlade tyger till en klanning som kompisen ska sy upp at Linnea. Efterat passade vi pa att ga en svang pa de proppfulla gatorna nu nar vi hade Cameroonians med oss. Men det ar inte sa kul for man kan inte titta pa nagot eller nagon utan att bli pahoppad. Dessutom nyper de oss I armarna o skiker les blanches, les blanches hela tiden sa det blir lite val jobbigt. Efter en kvart va vi helt slut o hoppade lattade in i en taxi. Det ar synd att det ar sa for det finns sjukt mycket roligt att kopa pa marknaderna ; vad sags om grymma vans for en 100-lapp ? Vi insag ocksa att de tjejer som bor har har tvingats bli grymt harda. Mary o hennes van argumenterar hart me forsaljarna o forsoker skydda oss sa gott det gar. Linnea lyckades iaf kopa en fotbollst-shirt at Ian som de prutade ner ordentligt at oss.
Det ar lustigt har for det finns liksom inga specialaffarer har. Det ar liksom inte sa at tom man ska kopa en duschslang sa gar man till Clas Ohlsson. Allt kops pa marknader, o da kan ett stand ha allt fran nasdukar o godis till machetes o just ducshslangar. Sjukt imponerad over att folk hitter det de ska ha har!
Nu ska vi dra oss hemat innan det blir rusning ute o sen ska vi ata lite mer mat som kommer fa magarna att vanda sig. Silas gjorde namligen ett storkok pa bonor Igar o nu befarar jag att vi kommer fa ata det I olika konstellationer tills vi aker harifran, vilket inte riktigt passer min mage...
Tack till er I familjen som skickat sms! De kommer fram men de tar sa dyrt att svara, sa det kommer nog bara handa ibland.
Ma gott tills vi hors igen!
Kram, kram
Donc, jaha o va???
Nu sitter jag har igen pa den trygga oas som internetcafeet kanns som. Varlden utanfor ar fylld av dofter, ljud, varme och ett extremt tempo, men har inne ar det svalt, lugn musik och en internationell kansla som faktiskt ar lite skon att fly undan till. Det med tempo tar konstigt, for man brukar ju saga att afrikatiden ar langsam, o pa ett sat tar det lite "manana manana" har men samtidigt ett rysligt hogt tempo som far vara norrlandska skallar att nastan tuppa av!
Kommer précis fran en by I utkanten av staden dar vi varit o samlat in enkater. Vi far uppleva helt sjukt spannande saker som vi aldrig hade fatt uppleva om vi kommit hit som vanliga turister. Vi har nu kontakt med en av de sjukskoterskor som skulle hjalpa oss, o hon ar en grymt skon person som verkligen lagger ner hela sin sjal I de thon gor. Enda problemet ar att hon I princip inte kan ett ord engelska, sa var kommunikation fungerar val sadar... Nar vi i fredags var I hennes by o gjorde studier fick vi anvanda oss av byns enda engelsktalande som tolk; en 9-arig pojke! Kandes val sisadar, men vi bjod honom pa dricka o gav honom sakert en hel veckas lon, sa antar att hans familj blev ganska nojd!
Eftersom det ar sondag ar det kyrkdag idag, vilket innebar ett bra tillfalle att traffa kvinnor. Marthe, var sjuksyster, tar hand om sondagsskolan varje sondag I den by vi var, sa idag har vi suttit med massa barn o sjungit o lyssnat pa pedagogisk predikan pa franska, det ni! Efter gudstjansten lyckades vi fa 25 kvinnor att svara pa vara enkater samt mata o vaga dem. Det blir alltid totalt kaos nar allt ska forklaras o skor ska av o presenter delas ut ojojoj, men det kanns sjukt kul! Hittills har vi fatt ihop 50 enkater, fast 20 av dem har vi inte kunnat mata o vaga. Eftersom vi inte kan kommunicera helt med Marthe lyckas vi inte fa det helt som vi vill, men vi tror anda att det ska bli helt ok.
Vi forsoker fa kvinnor fran olika socioekonomiska grupper, sa vi har verkligen varit runt overallt. I fredags var vi ute i Marthes hemby, som var en fattig by, o dar gjorde vi 20 enkater. Igar var vi pa en marknad I 2h o pratade med 10 kvinnor som satt och salde frukt, o altsa ar bland de fattigaste. Det tar sjukt lang tid nar typ ingen kan lasa eller skriva o inte har sett nagon enkat nagon gang sa att de vet hur det fungerar alls, men det ar ocksa dessa kvinnor som kanns allra bast att fa med.
Idag insag vi att vi har med oss for lite fina klader. De klar verkligen upp sig har, o framforallt dagar som denna nar de gar till kyrkan. Vi kande oss som riktiga lodisar, o jag tror nastan att Marthe skamdes lite for att ha med oss!
Vara magar turas o matt ma daligt nu, men an sa lange har det inte blivit riktigt illa, sa hall tummarna for oss!
Igar kvall var vi for forsta gangen ute pa lite aventyr! Mary, 24-ariga niecen, en kusin till henne, Leonies bror o hans fru tog oss med pa en liten kvallstur I deras bil, o vi hamnade pa en fest I en lagenhet med Kameruns gradde, d.v.s. folk som jobbade pa franska ambassaden o andra europeiska stallen. Va trevligt o riktigt skont med folk som kunde engelska! En av de franska tjejerna hade tillome bott I Sverige I 2 ar! Annars har vi hittills bara traffat typ7 Kamerunier som kan engelska...sa vi blir grymma pa teckensprak har iaf! Va aven kul att taffa nagra Kamerunska man som faktiskt vagade prata med oss, for annars stirrar de bara men blir liksom blyga om vi kommer for nara o vagar inte saga ett kvastskaft...
Imorn ska vi till sjukhuset o hoppas kunna fa ihop resten av enkaterna, eller iaf stor del av dem. Sen ska vi forsoka ga pa zoo o kolla runt lite mer har I Yaounde innan vi drar till Kribi for sol o bad typ pa torsdag.
Vi borjar bli grymma pa att ta oss runt har me taxi nu, men hitter verkligen ingenstans. Varje gang I taxin kanns dock som ett mardromsaventyr, med tanke pa att trafikregler inte existerar o hastigheterna ar minst dubbelt sa hoga som de borde...men jag tror vi har anglavakt, sa det ar lugnt! Ar ett spannande system har; antingen stannar man en tom taxi o sager "depau" o da betalar man ca 30 kr o far aka i taxin sjalv till det stalle man ska till, eller sa ropar man vart man ska till alla taxis som kor forbi o om de som sitter i ska at samma hall far man aka med o da kostar det bara typ 3kr. Det sista sattet ar klart roligast, speciellt eftersom det enligt reglerna finns 6 sittplatser plus chauffor i varje bil... Mycke svettdoft dar kan jag saga, men grymt billigt! Enda gangen vi har blivit tillsagda att vi maste aka depeau ar nar vi ar sjalva ute nar det ar morkt, men det ar vi anda aldrig, eftersom vi ar tva duktiga flickor!
Imorn ska vi forsoka ladda upp bilder, vi kunde inte slapa med oss sladden idag nar vi skulle runt I byar forst.
Kul me er som laser o skriver kommentarer, fortsatt med det!
Marthen - forlat att jag snodde din dosa! Hoppas du loser det!?
Robin - kop jattegarna ett sant dar kort sa du kan ringa!
Jag kanner mig lite forvirrad nu nar jag skriver, men hoppas ni forstar mig!
Kram pa er alla sa hors vi snart igen!
TIA - This Is Africa!
Resan holl pa att bli ett fiasko ganska pa en gang, nar vi redan pa Bromma fick sitta i planet och vanta pa obestamd tid pa nagon sakerhetskontroll som skulle genomforas. En timme senare kom vi ivag, vilket gjorde oss ganska oroliga med tanke pa att vi bara hade 50 min pa oss i Bryssel och darfor redan alltsa hade missat planet. Men jag alskar Brussels airlines! De ringed o fixade o ordnade under resan o nar vi borjade narma oss fick vi satta oss langst fram for att vi skulle komma av fort o sen blev vi motta av en snubbe som tog oss till en bil o korde oss I racerfart till en annan gate. Sen sa han at oss att springa sa fort vi kunde genom sakerhetskontrollerna o till ratt gate sa skulle han personligen hamta vara vaskor o se till att de kom med planet. Sa vi sprang o svetten rann, men det var det vart nar planet stod dar sa snallt o vantade pa os sma svenskar. 1h o 20 min efter utsatt tid lyfte planetmot afrika, o vi var pava mot vart aventyr! Redan pa planet marktes det att vi inte var pa en vanlig charter med europeer. Dels for att vi var i princip de enda med en ljusare hudnyans an svart och den glada o uppsluppna stamningen med standigt liv o rorelse i flygplansgangarna. Det kandes grymt, o forst nu forstod vi vart vi egentligen var pavag!
Efter 6.45h landade vi I Yaounde, Kamerun. Temperaturen var 28 grader o det var vatten I luften, sa svetten borjade rinna omedelbart. Flygplatsen bjod pa den snalaste sakerhetskontroll jag nansin varit med om o vi hade latt kunnat ta med oss vad vi ville in I landet. Men tack vare den snalle mannen I Bryssel kom vara ryggsackar forst ut pa bandet o vi gick glada o nojda ut for att mota hopen av folk som vi sag vantandes dar ute. Snacka o matt vi blev uttittade! Vi forsokte se ut so matt vi hade full koll pa vad vi holl pa med, men efter att ha gatt forbi folket tva ggr utan att se nagra skyltar med vara namn borjade nog vart lite mer osakra uttryck skina igenom. Sjalvklart passade da flera man pa att komma fram o fraga om vi behoved barhjalp, taxi, skjuts, vaxla pengar, ringa eller nat av allt det andra de erbjod sig pa franska. Vi gick undan o forsokte fa igang vara svenska mobiler for att ringa Mary, Leonies niece, som skulle hamta oss. Hon sa att hon va pa vag o vi fortsatte ignorera alla andra tills en tjej I var alder kom springande mot oss. Sen utrbrot massa diskussioner pa franska me massa som tyckte att vi skulle betala, men Mary loste allt o vi gick ut ; Hon hade me sig tva man som skulle kora o det kandes bra.
Mary va val inte lika haj pa engelska som Leonie sagt, men jamfort me typ alla andra som inte kan nanting sa ar hon ju grym ! Nu maste jag skynda pa lite, men laget just nu ar att vi bor I Leonies hus tillsammans med Mary, var egen housekeeper papa Silas o en vakt o hans hund som bara ar dar over natten. Silas lagar samma sas varje dag som han sen lager olika saker I, ossa ater man det till lunch o sen star det framme I tunnor tills vi ater samma sak igen pa kvallen… Blir vi inte magsjuka av detta ar jag imponerad! Alla ar valdigt artiga, men vi har stora kommunikationsproblem eftersom typ ingen kan engelska. Igar fixade vi typ allt viktigt o kopte allt vi behover till studien.
Traffade den kvinna som sk hjalpa oss, o honk an typ inte heller engelska, sa det blir ett verkligt aventyr det har! Vi har insett att man liksom inte kan strosa runt har o lara kanna stan. Ska man nanstans aker man taxi, o sen hade vi typ husarrest fran klockan 17 for att det va farligt sen… Var plan ar darfor att gora studien sa fort som mojligt nasta vecka o sen aka till Kribi dar vi tror att vi kan gora lite mer o dar fler kan engelska. Ska forsoka lagga upp lite bilder nasta gang, for de tar typ omojligt att beskriva hur de tar har eftersom jag aldrig sett nagot liknande!
Vi har en mobil me nr; 0023797320875 om nan vill oss nat ! Nu kanske det har blev lite osammanhangande i slutet, men da ska ni ha I atanke att all text forsvunnit tva ggr o att jag darfor ar mycket less! Men vi hard et bra, magen ar inte sa mycket samre an vanligt, o framforallt sa ar vi I Afrika!!! Kram pa er alla sa lange sa hors vi snart:
Robin- skype finns har sa vi far styra upp det nan dag, eller om du koper ett sant dar kort o ringer var mobil ? skriver pa facebook till dig nasta gang ! PUSS
Here we go!
Eftersom jag räknar med att sjukt många kommer vilja följa mina äventyr kände jag att de första tappra besökarna inte kunde mötas av en tom blogg som gapar okunnighet om bloggandets konst, så håll till godo gott folk!
Sitter nu hemma hos min bror i Stockholm tillsammans med Linnea och bara längtar tills vi kommer iväg imorgon så att vi inte längre kan göra något åt det som vi eventuellt har glömt att fixa, köpa, skriva, läsa, prata om eller ringa om och helt enkelt bara får finna oss i nuet och lösa allt så gott det går. För er som inte har blivit uppdaterade på vår Kamerunfront så kommer vår handledare inte att följa med oss, och vi är överlämnade i de förhoppningsvis varmt välkomnande armarna på den kamerunska befolkningen. Så är ni lagda åt det hållet är det bara att be en liten bön om att allt kommer gå bra...
Nu ska jag ägna mig åt att äta glass (Ben&Jerry´s, fishfood) eftersom jag räknar med att inte kunna avnjuta denna delikata vara på ett bra tag. Flyget går kl 06.50 från Bromma och då ska vi efter en mellanlandning i Bryssel komma fram till Yaoundé, Kamerun kl. 16.55 svensk tid och 15.55 kamerunsk tid, vilket också ger er en anvisning om hur min tid kommer vara i förhålllande till er. Känner ni någon gång under dessa tre veckor att ni upplever en mycket bra stund, kan ni gärna höra av er till mig så ska jag se till att uppleva den stunden sen en timme senare.
Over and out, nu får det vara nog! Bloggen heter ju trots allt maliniKAMERUN, så jag kan ju inte sitta här i Sverige och ljuga alltför länge. Jag kommer ha det grymt, så försök ha det lite bra ni också! Hörs från landet som ingen har någon aning om!
Kram o hej!